Om oss


Hej och välkommen till våran hemsida. Vi har bara en hund hemma för tillfället och en fodertik. Vi har haft amstaff i 17 år, så jag känner mig lite som en amstaffexpert. Vi har hitills bara haft 5 kullar. Vi har valt att försöka hålla hundar på foder och inte ha mer än 1 eller max 2 hundar hemma. Det eftersom jag inte tycker att vi kan hinna med att ge för många hundar i hemmet den aktivitet de behöver. Vi bor utanför Stockholm, i ett mycket barn och hundtätt radhusområde men ändå nära skog och mark, vilket vi ofta utnyttjar.

När jag var liten var jag (Maria) en sådan där unge som alltid gick ut med andras hundar och föjlde med min farmor på hundutställningar och bruksträning. Min första egna hund var en schäfer, Kinderhaus "Stumpan", som blev hela 14 år gammal utan att vara sjuk en enda dag. En mycket lättdresserad och snygg hund har jag förstått nu efteråt. Efter henne blev det ett upphåll på några år då jag hade en häst i stället. Jag har ridit mycket men gör det inte de senaste åren. Jag är mest intresserad av klassisk dressyr. Sedan började jag intressera mig för hund igen och då blev rasen amstaff mest intressant och vi köpte till sist vår första amstaff "Pluto", för 16år sedan och det har vi ju såklart aldrig ångrat utan det blev istället en till "Lupa" som blev vår stamtik. Hon lever tyvärr inte längre.

Jag har 2006 gått SKK:s hunduppfödarutbildning, 2009 SKK:s Avelsrådsutbildning och vidareutbildningar i bla genetik och mentalitet, samt deltagit i flera avelskonferanser. Jag är avelsfunktionär och har varit styrelse medlem i rasklubben i många år.

Eftersom de flesta valpköpare vill ha en sällskapshund är amstaffens mentalitet allra viktigast för mig. Som tur är har amstaffen enligt de amstaffar som är mentalbekrivna över lag av en god mentalitet och det är viktigt att bevara den. Jag vill också att avkommorna till mina hundar ska mentalbeskrivas och det hjälper jag gärna till med. Mina ägda hundar som går i avel fungerar i alla miljöer och de är också mentalbeskrivna. För mig är en amstaff en mycket social hund, en orädd, nyfiken, energisk och lekfull hund. Den ska ha en tydlig av och påknapp, vilket är viktigt att lägga ned träning på vad gäller amstaff, speciellt. Energk betyder inte att den ska vara stressig, utan den väntar tills "action" behövs. Eftersom den är livligt intresserad av allt som händer runtomkring är det också önskvärt att den har god koncentration och koncentrera sig på det man önskar. Svårigheter att avreagera, skotträdsla och oförmåga till socialt beteende är för mig mycket otypiskt på en amstaff.


Hundavel är långt ifrån svart eller vitt. En hund består av väldigt många delar och de allra flesta går inte att mäta. Jag tror det är viktigt att inte stirra sig blind på detaljer, utan det är helhet i hunden som är viktigast om man ska lyckas på sikt. Jag försöker vara nytänkande men ändå eftertänksam i min avel. Eftersom min fina stamtik har vanlig stamtavla har jag alltid använt utländska hanar som inte hade använts här. Hundar jag äger som ska gå i avel är hd och ed röntgade, mhbeskrivna, utställda, samt testade för Ataxia Cerebellum. Amstaff ataxi är en ärftlig mycket allvarligt sjukdom utan botemedel som finns i rasen. Jag lägger ned stort arbeta på att hitta passande hanar utomlands som också är testade officiellt.

Sedan finns det vi uppfödare kallar "rastyp", alltså hundens utseende. Den perfekta amstaffen finns beskriven i rasstandarden. En korrekt byggd amstaff är också om en för hunden sund konstruktion, en starkt byggd hund. Jag kan inte sticka under stol med att rastyp, huvud, uttryck och stamtavla är mycket viktiga i min uppfödning, men inte så viktigt att jag tummar på mentalitet och hälsa. Vi brukar åka på hundutställning ett par gånger om året. Förutom att man ställer ut hunden är det ett trevligt sätt att umgås med sina valpköpare. Vi hade en fantastisk stamtik från Zican kennel Zican's A Heart Of Gold som vi vunnit BIS Avel med flera gånger, även med uppfödargrupper undan henne och undan vår egenuppfödda tik Capa Tosta Pretty In Pink.

Det är jättroligt att vinna en hunduställning men jag tycker inte det går upp mot att vinna i till exempel tävlingslydnad. Det är så mycket svårare, och kräver så mycker mer träning att det också ger väldigt mycket när man lyckas. Vi har också lyckats föda upp på bara 5kullar många exteriörchampions, viltspårchampions, sammanlagt ca 30championat och flera titlade i rally och tävlningslydnad. Europavinnare x 2, BISS vinnare gånger flera och Årets Top Show Amstaff 2010, 2011, 2013, samt Årets Working Amstaff 2013. De som stått för "Årets" är Multichamp Capa Tosta Lupetta och Carola Lindh. Lilo har en egen sida här. Lilo som hon kallas har även bland mycket annat deltagit i SM finalen i Rallylydnad 2012 och i finalen i SM i Healwork to music. Hon har även varit representant i Svenska landslaget som 2016 tog Silver i HTM på VM i Moskva! Individuellt hamnade hon på 8:e plats. Vi har även representerat rasen i Terrier SM ggr, 3 2015 Ch. Capa Tosta Firecracker, 2016 Ch. Capa Tosta Queen of The Night och 2018 Capa Tosta Panarea.

 

 

 


Stora Stockholm 2010 BIS-reserv. Stora Stockholm BIS 2009

Jag är också mycket intresserad av att träna/tävla med mina hundar. Hittils har det i alla fall blivit lydnad, brukspår, bruksök, viltspår, rally, nosework plus att det blir en hel del utställningar. Ofta hamnar vi hundmänniskor i det ena eller andra facket - utställning eller lydnad/bruks - antingen eller. Därför tycker jag det är roligt att kunna visa att det går alldeles utmärkt att göra både och speciellt då med en amstaff. Min erfarenhet är att båda sidor alltid har något att lära av varandra. Dessutom tycker jag amstaffen är en allround hund som har kapacitet och man kan göra det mesta med. Det ger också mycket positiv reklam för vår hundras.

Luigi är den andra hälften i vår familj, han kommer från Italien, Neapel. Han är inte speciellt intresserad av träna med hundarna, utan pratar hellre om politik eller aktier på sin fritid, men ofta syns han med på hundutställningarna. Kennelnamnet Capa Tosta som vi innehar är FCI registrerat sedan 2006 och är Neapolitanska och är en mental egenskap. Betyder något i stil med att man aldrig ger upp, direkt översatt betyder det "hård skalle". Kanske skulle man kunna kalla det för kamplust? Våra barn heter Julian, 18år och Samuel, 23år och är sådär måttligt intresserade av hundar annat än till sällskap.

Slutligen eftersträvar jag ett långt, gott förhållande till mina valpköpare. Du som köper valp av mig kan räkna med att jag finns till hands resten av hundens liv. Jag tar inte fler kullar än att jag både har tid att ge valparna en riktigt bra start under sina första åtta veckor hos mig och att jag har tid att hålla en god kontakt med valpköparna.

Om det är något ni undrar över så är det bara att skicka ett mail eller ringa och fråga. olivemark@gmail.com